måndag 27 april 2009

Äkta johannesört

Hypericum Perforatum
Benämns också mansblod och johannesblöda.

Sades förr bota olika manier, skydda mot vattuskräck och vara motgift mot ormbett. Invärts bör johannesört ej användas utan läkares inrådan. Olja kan dock extraheras som används genom att strykas på huden mot neuralgi, ischias, åderbråck och solbränna.

Härdig perenn, höjd 30-70 cm.
Gula blommor som färgar fingrarna blödröda då man krossar dem.
Frösådd.

Humle

Humulus Lupulus

Humle odlas i Norra Europa och Nordamerika. Smaksätter öl och har en konserverande verkan. Humle har en lugnande inverkan på människan.

Arter:
Humulus Lupulus
Perenn med klätterrankor.
Upp till 6 meter.
Tvåbyggare.
Honblommorna skördas.

Humulus Lupulus Aureus är en annan art som mestadels används som prydnadsväxt.

Odlingsråd:
Förökning - frösådd.
Blommar efter 2-3 år.
Så på sommaren eller hösten i kallbänk.
Sticklingar ska tas på våren från en honplanta.
Delning - Gräv upp rötter på våren.

Sjukdomar: Humlebladlus. Bladen färgas svarta, bekämpas med såplösning.

Skötsel: Skär ner hela växten till markytan på hösten, gödsla.

Ramslök

Allium ursinum
Andra namn är björnlök och Sankta Brittas lök.
Tillhör familjen Alliaceae (backlöksväxter).

Den vilda ramslöken förekommer naturligt i Europa och Asien och har planterats in på många ställen på norra halvklotet, där ibland Nordamerika. Kan användas som desinfektionsmedel.

Arter:
Allium ursinum
Ramslök
Härdig perenn.
Höjd upp till 45 cm. Blommar April-Maj.

Odlingråd:
Förökning
frösådd
Det bästa är att så direkt på friland, fuktig fet jord. Skugga eller halvskugga. Sprider sig lätt.

Röllika

Achillea millefolium

I folkmun kallad sårläka, läkjeblomma, soldatört, fårblad, timmermansört, galentåra och tusenblad. Tillhör familjen Asteraceae (korgblommiga).

Röllika finner man över hela världen, på ödetomter, fält, betesmarker och ängar. Den är vanlig i hela Europa, Asien och Nordamerika. Detta är ännu en ört med mycket gamla anor. Redan de gamla grekerna använde den för att stoppa blödningar och fortfarande ordineras den för samma ändamål inom homeopati och örtmedicin. Dess läkande egenskaper omnämns i legenden om Akilles: Under det trojanska kriget sägs akilles ha botat många av sina krigare med blad från röllika. Därav det latinska namnet Achillea.
Örten har länge ansetts vara en helig ört. Stjälkar av röllika användes av druiderna för att sia om vädret. Den gamla kinesiska profetian, I Ching, Förändringarnas bok, uppger att femtiotvå lika långa, raka stjälkar av torkad röllika användes på samma sätt som den nutida metoden med tre mynt.
Röllika förknippades också med magi. Under fornengelsk tid sades den ge kraft mot ondska. Enligt fransk och irländsk tradition räknas den som en av evangelisten Johannes örter och på Irland ska man på Johannesafton hänga upp röllika i sitt hem för att hålla sjukdomar borta.
En gammal vidskepelse, som fortfarande lär leva kvar i avlägsna delar av Storbrittanien och USA, är att om en ung flicka kittlar sina näsborrar med en kvist av röllika och näsan börjar blöda, bevisar det att hennes älskare är trogen.

Röllika, röllika, låt din vita prakt ge svar!
Blöder min näsa nu, jag en trogen älskare har.